Veckans Låt: For the Girl

Veckans låt är en bloggserie där jag skriver om en låt som jag råkar gilla just för tillfället. Den kommer varje vecka, på söndag. Alla låtar kommer länkas till via Spotify, som är typ världens bästa musiktjänst. Har du inte Spotify skulle jag gärna ge det till dig men har tyvärr ingen invite. Det har däremot Tonkow, så fråga honom snällt. Vägrar du Spotify får du väl söka själv på typ Youtube eller nåt om du vill höra låten. Alla låtar som har varit veckans låt finns i en spellista, här. Vill du enbart lyssna på de låtar som var Veckans Låt 2009 finns den listan här.

Jag kan inte påstå att jag är helt nöjd med alla låtar som varit Veckans Låt, en hel del av dem håller faktiskt ärligt talat ganska låg kvalitet. Men så blir det lätt, eftersom Veckans Låt är "en låt som jag råkar gilla just för tillfället" och många låtar är jättebra ett kort tag. Sedan tröttnar man på dem. Veckans Låt den här veckan är kanske lite väl kortlivad, för jag har nästan redan tröttnat på den, men när jag hörde låten för första gången tidigare i veckan tänkte jag direkt att det var Veckans Låt, så därför får den också vara det.

Varför blir For the Girl Veckans Låt då? Jo, den sammanfattar på ett ganska bra sätt alla låtar som jag älskar just nu, även om det är på ett lite överdrivet sätt. Till att börja med så är The Fratellis, som gjort låten, ett AltRock-band (enligt engelska Wikipedia...) och AltRocken har ju hyllats upprepade gånger i den här serien. Dessutom klassificeras de som Indie samt Garage Rock Revival. Att vara lite indie är ju kul och garagerock är väl coolt, typ... Men egentligen valde jag inte låten på grund av bandet, jag upptäckte låten via radio-funktionen i Spotify och även om de verkar ha gjort några andra låtar som kanske till och med är bättre så är bandet inte en faktor till valet (till skillnad mot Linkin Park, Paramore, Eminem med flera).

Låten börjar med en trevlig liten melodi, och fortsätter med la-la-la till melodin. Även om la-la-la kan tyckas väldigt banalt så älskar jag simpelheten i det. "Trallvänlig melodi" skulle man kunna säga, om man skrev insändare i UNT. Sen börjar själva låten, lite väl klämtjäck (det kan inte stavas så!) kanske, men helt okej. Sedan kommer lite referenser till andra band, och finns det något jag älskar så är det referenser:

"She was into the Stones when I was into the Roses"

Dessutom råkar "the Roses", som jag antar är Guns n Roses, vara ett band som jag har oerhört stor respekt för, trots att jag knappt hört något av dem. Rolling Stones har jag inte lika stor respekt för, men de är ju inga n00bs direkt.

Sedan kommer nästa del av låten som jag älskar: avbrottet. "I can't love you anymore than this" är avbrottet, för att sedan gå tillbaka till la-la-la och sen en till vers. Senare i låten är ett ännu större avbrott, som är lika awesome.

Och så avslutas låten med en förlängd variant av "I can't love you anymore than this". Perfekt avslut och som jag alltid brukar säga (jag har nog aldrig sagt det): En bra låt ska sluta minst två gånger innan den är slut. Förutom att avslutet är bra musikaliskt sett så är det även en bra sammanfattning av låtens budskap: "Jag hatar dig, men jag älskar dig så jävla mycket!"

"And she said I don't like you
You can't stand me
I can't love you anymore than this"

Kanske lite väl "enkel" låt, men här är länken till den...


Grattis The Fratellis, ni har gjort Veckans Låt!

Veckans bonus: Ytterligare en låt om hatkärlek, fast på Youtube.

Grattis Charlieissocoollike, du har laddat upp Veckans Bonus på Youtube!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0