Och här är årets julkalender, i samarbete med Min flygande vän och Tonkow. Om ni vill ha hela kakan så får ni läsa deras inlägg på respektive blogg, Allt kommer med massor av action, äventyr, romantik, och allt annat som ni kan tänkas vilja ha och även allt som ni inte vill ha.  Grattis!

16th BIRD kisade ordentligt med ögonen för att försöka se vem det var, men hans syn svek honom. Det enda han såg var att han hade röda kläder på sig. Personen närmade sig 16th BIRD långsamt innan han böjde sig ner för att titta på något. 16th BIRD med sin dåliga syn kunde inte se vad det var för något, men det låg helt klart något på golvet. Plötsligt kom han att tänka på Spetsen och den stackars saten som han skjutit i handen två gånger. Kunde det personen tittade på vara någon av dem? Jo, det såg ut att vara ungefär i människostorlek. 16th BIRD kände sig mer och mer rädd för varje sekund som gick.

Men om 16th BIRD var rädd var det inget mot hur Spetsen var. Eller ja, skulle man fråga honom skulle han nog mest vara förvirrad. Angel däremot skulle säga att han var rädd. Och även om Spetsen inte visste det då så tillhör Angel en ras utomjordingar som kan lukta sig till rädsla.

"Men vänta nu ett tag, vad... Du... Va?" utbrast Spetsen nervöst.
"Ja, jag." svarade Angel.
"Jaha, men okej. Då förstår jag." svarade Spetsen sarkastiskt.
"Bra."
"Sar-kasm!"
"Sar-vad?"

Spetsen suckade och satte sig ner i ett hörn.

I rummet hade personen uppenbarligen kollat färdigt på det som var på golvet, för nu fortsatte personen gå mot 16th BIRD. Han såg att det var en kvinna. Han kunde inte avgöra vad det var för ålder på henne, eftersom han hade så dålig syn. Asså seriöst, hans syn är typ sämst. Det var knappt så han ens såg att det var en kvinna innan hon sa, med en len röst:

"Hej, älskling."