11:e december

Och här är årets julkalender, i samarbete med Min flygande vän och Tonkow. Om ni vill ha hela kakan så får ni läsa deras inlägg på respektive blogg, Allt kommer med massor av action, äventyr, romantik, och allt annat som ni kan tänkas vilja ha och även allt som ni inte vill ha.  Grattis!

"Spetsen!"

Det var 16th BIRD, han hade återvänt.

"Ehh, va...?"
"Nej, säg inte att du sitter där och tänker på dina fantasier om att du varit med i filmer nu igen?"
"Ehh, nej. Jag satt bara och tänkte på Liu Chen."

16th BIRD suckade och satte sig ner bredvid sin vän. De var tysta båda två, satt och kollade ut över parken. Det var verkligen en fin park, med blommor i alla möjliga färger. Det fanns några blommor som var extremt rosa som Spetsen var oerhört fascinerad av. Han kunde bara inte slita blicken från dem. De påminde honom om Liu Chen, trots att Liu Chen och rosa blommor inte alls hörde ihop. Han började fundera på om han inte trots allt var lite besatt av den där Liu Chen. Kunde det stämma det där hans vän sa, att det bara var som han hittade på? Å andra sidan påstod 16th BIRD även att han inte kunde flyga och det kunde han ju. Ha! Där hade han minsann visat sin vän.

16th BIRD:s blick drevs också mot de rosa blommorna, men han tänkte istället på tiden innan DET hände. Tiden då de bara var två vanliga killar. Två vanliga killar som bara gjorde det som föll dem in och inte tänkte särskilt mycket på konsekvenser. Deras handlingar gjorde ingen nytta, men de hade roligt i alla fall. Nu fick de tuffa uppdrag som de förväntades klara av. Vad var så speciellt med dem? Skulle ingen annan lika gärna kunna ta hand om uppdragen? Han slet blicken från blommorna och kollade på människorna som gick runt i parken. Han där, han med hatten, skulle inte han kunna fixa allt? Nej, kanske inte, men hon där då? Nja, men den där blonda killen där, han ser vältränad ut. Och ansvarsfull. Men nej, kanske inte ändå. Det var då han insåg det, det fanns ingen annan. Det var de två och nu hade de fått sitt viktigaste uppdrag hittills. Och vad gjorde de? De satt på en parkbänk i Kapstaden och kollade på blommor.

"Du Spetsen..."
"Det är jag."
"Vi borde försöka hitta tomten."
"Ja, det borde vi kanske. Men å andra sidan är det rätt skönt att bara sitta här och chilla."
"Jo..."

De satt kvar så i tjugo minuter.

"Men du Spetsen, vi måste faktiskt försöka hitta tomten!"
"Kanske det. Men även om vi nu skulle försöka har vi ingen aning om var han är."
"Nej, det är ju sant. Men har vi verkligen inga ledtrådar alls?"
"Nej, jag tror inte det... Eller jo förresten, hon som borrade dig i huvudet. Vad vet vi om henne?"
"Inte mycket. Hon var rödklädd. Hon kallade mig älskling. Och just det, hon hade in ett implantat i min skalle."
"VA! Varför har du inte sagt något? Okej att borra i skallen, men implantat? Det är ju serious business!"
"Ja, förlåt. Jag måste ha glömt bort att nämna det. Men det är fett coolt, jag kan lyssna på radio bara genom att tänka på en frekvens!"
"Wow! Men hur ska vi hitta henne?"
"Ingen aning, men om vi funderar på det lite till kommer vi säkert på ett sätt att hitta henne."
"Ja, kanske det... Men du, vi har ju Angel också."
"Men min käre spetsiga vän, han är ju död."
"Jag vet, min flygand... Haha, du har alltid varit min flygande vän, men nu är det jag som kan flyga! Haha. Jaja, vad jag menade var att det verkade som att hans ras var ansvariga för det här med tomten. Hittar vi en ny av den rasen kommer vi ett steg längre mot lösningen!"
"Jaja, men utomjordingar brukar inte tycka om att visa sig."
"Kom igen, vi har hittat utomjordingar förr! Dessutom antar jag att du inte har någon bättre idé?"
"Jo, jag tänkte faktiskt på en sak. Mannen från Glasgow."
"Nej! Nej nej nej! Minns du inte vad han gjorde mot mig? Mot oss!"
"Jaja jag minns. Men han sade sig veta något om tomten och vi vet var han är."
"Varför tror du jag flög oss bort därifrån? Han är en hemsk människa, jag vägrar!"
"Kom igen Spetsen, det är fan julafton snart! Tomten är försvunnen. TOMTEN! Han är en ganska så viktig del av julen! Det är inte ens två veckor kvar till julafton! Det är fan elfte december!
"Elfte! Det betyder att det gått elva dagar i december. Elva. ELVA! Det här måste firas!"

Spetsen sprang iväg av ren lycka och innan 16th BIRD hann göra något för att stoppa honom var han försvunnen. 16th BIRD satt kvar på parkbänken och tänkte. Det var helt klart att de måste hitta tomten, men hur? De hade tre ledtrådar: rödklädda kvinnan, skalbaggsliknande utomjordingar samt mannen från Glasgow. Frågan var bara vilken ledtråd som var smartast att satsa på först? Det var ju solklart att båda behövde följa med, med tanke på allt som hänt senaste tiden. Skulle han kunna få med sig Spetsen tillbaka till ön? Eller skulle de satsa på att hitta den rödklädda kvinnan istället. Hon visste nog väldigt mycket, men hon verkade också svår att hitta. Eller kanske utomjordingarna? Fast de verkade lite skumma och var inte heller helt lätta att hitta. Det var ett svårt beslut och 16th BIRD satt hela natten och funderade på vad nästa steg skulle bli, medan Spetsen var ute och festade med 11 som ursäkt. Till slut bestämde han sig för exakt vad de skulle göra härnäst. Nu var det bara att hitta Spetsen och berätta planen för honom kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0